I går kväll var en kollega och lyssnade på Mikael Andersson, som föreläste på Renalls AW. Temat var Armlös, benlös, makalös. Jag har hört honom förut, i ett annat sammanhang, och han gör onekligen ett starkt intryck. Man går liksom därifrån och undrar hur är det möjligt? Hur kan en människa utan armar och ben förmedla en sån livsglädje? Och sån kämpaglöd? Mikael ger oss själv svaret: Det handlar om ditt mindset. Och din attityd. Det handlar om att hitta lösningar på det synes omöjliga. Om vilja. Och om kraft. Att våga vara annorlunda. Känna att man duger som man är. Och fokusera på det man kan påverka, och inte tillåta ens brister påverka ens liv. Stum av beundran tänker jag ägna helgen åt reflektion. Tack Mikael!
GÖR DET OMÖJLIGA MÖJLIGT
